Ejemplo...
coCHE (se pronuncia tal como se leé)(México)
coXe(se pronuncia igual que en CHE).
Y asi tienen varias cosillas,aqui les doy un pequeño vocabulario que encontre en el Wikipedia
- derecha: eskuin, eskuma, eskubi
- izquierda: ezker
- abajo: behera (hacia abajo), behean (debajo)
- piedra: harri
- bien: ongi, ondo, hunki, ontsa
- mal: gaizki, txarto, txar (malo), gaizto (mala persona)
- al lado: ondoan
- Hola: Kaixo!, Adio, también se usan coloquialmente Apa!, Epa!, Aupa! o Ieup!
- Buenos días: Egun on
- Buenas tardes: Arratsalde on, Arrasti on
- Buenas noches: Gabon, gau on
- Bienvenido: Ongi etorri, honki jin (Sola), onki xin (Roncal
- Adiós: Agur, Aio, Arillo, Adio
- saludar / despedirse: agurtu,
- ¡Hasta la vista!: Hurren arte!, Hurrengoa arte!, Ikusi arte!
- ¡Hasta luego!: gero arte!
- por favor: mesedez, arren, otoi, faborez
- ¿Qué tal?: Zer moduz?. También se usa zelan? en el registro oral
- ¿Cómo estás?: Nola zaude?, Nola zira?, Zelan zagoz? (vizcaino)
- Bien, ¿y tú?: Ongi / Ondo, eta zu?
- Lo siento, perdón: Barkatu, Sentitzen dut
- ¿Qué hora es?: Zer ordu da?, Zer oren da?
- Eres muy guapo/guapa: Oso polita zara
- Muchas gracias: Eskerrik asko, Mila esker, Esker mila, Esker aunitz, eskerrik anitz.
- De nada: Ez horregatik, Ez dago zergatik, Ez da deus/ez da ezer, Deusetaz (Ip.)
- Te quiero: Maite zaitut
- feliz: pozik, alai, kontent
- triste: goibel, triste
- muerto: hil
- enfadado/a: haserre
- aburrido/a: aspertuta, asperturik
- sí: bai
- no: ez
- No entiendo: Ez dut ulertzen / Eztet ulertzen, eztet entenditzen (guipuzcoano) / Eztot ulertuten, Eztot entenditzen (vizcaíno) / Eztot entenditzen (altonavarro) / Ez dut entelegatzen (bajonavarro) / Eztüt konprenitzen (suletino)
- No fumar: Ez erre
- agujero: zulo
- caserío: baserri
- ratoncillo: sagutxo
- perro: txakur, zakur (perro grande)
- gato: katu
- vascohablante: euskaldun
- vascohablante de cuna: euskaldun zahar
- vascohablante que ha aprendido esta lengua de adulto: euskaldun berri (no tiene significado peyorativo alguno)
- no vascohablante: erdaldun
- pan: ogi
- panadería: okindegi
- comida: jaki, janari
- desayuno: gosari
- almuerzo: bazkari
- merienda: askari, berendu
- cena: afari
- calle: kale, karrika
- fiesta: jai, festa, besta
- juerga: parranda
- boina: txapel
- ¡Enhorabuena!: Zorionak!, Bejondeizula!
- amigo / amiga: lagun, adiskide
- madre: ama
- padre: aita
- padres: gurasoak
- abuelo: aitona, aitaita, aititxa, aittitte,atxuna,'aitatxi,aitajauna
- abuela: amona, amama, amatxi, amuna,amandrea
- hijo: seme
- hija: alaba
- hermano (respecto a su hermano): anaia
- hermana (respecto a su hermano): arreba
- hermano (respecto a su hermana): neba
- hermana (respecto a su hermana): ahizpa
- tío: osaba
- tía: izeba, iseko
- primo: lehengusu
- prima: lehengusina
- casa: etxe
- dinero: diru (coloquialmente, en plural diruak)
- deporte: kirol
- nuevo: berri
- viejo / anciano: zahar, agure(hombre), atso (mujer, se le suele dar un sentido peyorativo)
- nombre: izen
- apellido: deitura, abizen
- país - pueblo: herri
- ciudad: hiri, (h)uri
- monte: mendi, bortü (suletino)
- llanada: lautada, ordoki
- valle: (h)aran, ibar, bailara
- ribera: erribera, ibar
- mar: itsas
- río: ibai, erreka (riachuelo)
- agua: ur
- fuente: iturri
- sol: eguzki, eki
- nube: hodei, laino
- viento: haize
- cielo: zeru, ortzi
- tierra: lur
- estrella: izar
- Venus: Artizar
- Luna: Ilargi
- lluvia: euri
- nieve: elur
- granizo: txingor, kazkabar, abasuse
- flor: lore, lora, lili
- lunes: astelehen
- martes: astearte (en vizcaíno: martitzen)
- miércoles: asteazken (en vizcaíno: eguezten)
- jueves: ostegun (en los dialectos orientales ortzegun y en vizcaíno: eguen)
- viernes: ostiral (en los dialectos orientales ortziral/ortzilare y en vizcaíno: bariku)
- sábado: larunbat(en vizcaíno zapatu; en suletino neskenegün)
- domingo: igande (en vizcaíno: domeka)
- semana: aste
- mes: hilabete, hil
- enero: urtarrila, ilbeltza
- febrero: otsaila, zezeila
- marzo: martxoa, martia
- abril: apirila, jorraila
- mayo: maiatza, loraila
- junio: ekaina, sanjuanila, bagila
- julio: uztaila, garagarrila
- agosto: abuztua, agorrila
- septiembre: iraila, buruila
- octubre: urria
- noviembre: azaroa, hazila
- diciembre: abendu, gabonila, lotazila
- primavera: udaberri
- verano: uda
- otoño: udazken
- invierno: negu
NÚMEROS
- 1. bat
- 2. bi
- 3. hiru
- 4. lau
- 5. bost
- 6. sei
- 7. zazpi
- 8. zortzi
- 9. bederatzi
- 10. hamar
- 11. hamaika
- 12. hamabi
- 13. hamahiru
- 14. hamalau
- 20. hogei
- 30. hogeita hamar
- 40. berrogei
- 50. berrogeita hamar
- 60. hirurogei
- 70. hirurogeita hamar
- 80. laurogei
- 90. laurogeita hamar
- 100 ehun
- 200 berrehun
- 500 bostehun
- 1.000 mila
- 1.000.000 milioi bat
- 2.000.000 bi milioi
- 1.000.000.000.000 bilioi bat
- 2.000.000.000.000 bi bilioi
No hay comentarios:
Publicar un comentario